När killarna sover passar mamman på att duscha och raka benen. Nuförtiden är det en lyx att kunna ta en såpass lång dusch att man hinner snabbraka benen :-)

Jag tänker tillbaka på tiden då M var nyfödd och hur de första månaderna såg ut. Jag vågade inte duscha när han sov, dels för att han sov några få minuter i taget och dels för att jag var övertygad om att han skulle dö i PSD så fort jag vände ryggen till. Det bästa jag gjorde då var att köpa Resispense andningslarm. En liten manick som man fäste vid blöjan. Larmet kostade 1500 kr, men det gjorde att jag kunde sova korta stunder utan att oroa ihjäl mig. När jag skulle duscha fick M sova i sin insats utanför i dörröppningen så jag kunde kika ut på honom en gång var 30 sekund. Stress var bara förnamnet.

När han så började att vända sig på mage så gick det inte att använda larmet längre, och nu när han nästan är 8 månader så kan jag äntligen slappna av lite mer. Jag vågar duscha i lugn och ro när han sover. Det är rätt skönt.

Jag har även tänkt mycket på tid. När M låg i magen så spenderade jag och pappan åtskilliga nätter till att spela Monopol. Vi spelade Monopol till förbannelse :-) Och YATZY. Vi brukade göra fruktsallad, brygga en kanna kaffe och sätta oss ute på gården och spela YATZY i solen eller läsa högt för varandra ur någon spännande bok. Vi hade högläsning varenda kväll i sängen och det var så mysigt. Jag somnade dock alltid när P läste. Till slut kunde jag inte somna om han inte läste högt för mig, jag gissar att det var hans trygga röst som fick mig så avslappnad. Jag saknar det...Tiden för oss...Han var skon, jag var fingerborgen...

Sedan dag ett har vi haft det så himla kämpigt med att söva M. De första månaderna som kantades av kolik så sov han kanske 15 min i stöten och kunde skrika sig blå i timtal. Kämpigt för alla med andra ord. Sedan hade vi en lugn månad innan det var dags för tänder och liten skrek återigen halsen av sig dagarna i ända. Sedan ett par veckor har vi testat nya läggningsrutiner som verkligen har fungerat hur bra som helst, nästan inget gråt eller gallskrik alls. Men nu verkar det ha hänt något. Senaste dagarna är det prompt omöjligt att lägga lillen. Jag kör på med våra läggningsrutiner och M är dyngtrött när vi säger godnatt i spjälsängen. Han gnosar runt en stund som vanligt men efter tio minuter så börjar han panikskrika och han slutar aldrig. Han beter sig som om han blir misshandlad och försöker jag ta upp och trösta så får jag knappt kontakt med honom då han är så inne i skrikandet. Ikväll tog det över två timmar att söva honom och då somnade han till slut av ren utmattning i min famn. Trodde först att det var fler tänder på G, men detta är något helt annat. Så vad är detta? Är det en fas? Kan kolik komma tillbaka vid  7,5 månaders ålder? På dagarna är han jättego och glad. Jag fattar ingenting? Man börjar bli smått oroad att grannarna ska tro att man gör illa honom. Usch vad uppgiven jag känner mig...

Kärlek är att vakna av en bebis som skrattar hejdlöst åt pappans bus :-)

För övrigt så går det undan. M springer som en tok i sin gåstol, sliter ner ALLT han kommer åt samt ålar sig framåt i någon konstig krypstil. Han blir överlycklig av katterna och bubblar som en galning med dem. Katterna är inte riktigt lika roade.Jag får även för mig att han försöker sjunga med när han sitter i mitt knä och sjunger Imse (bästa sången) för så fort jag börjar sjunga så låter det na na na na från M. Han slutar när jag slutar.

Han är så fin min lilla kille :-)

Vi må vara dumdristiga, men vi tog lägenheten :-)

Lillen fick tre lugna dagar utan tandagnisslan, nu är det ännu fler tänder på G. Stackars liten. Han har det jobbigt. De tre dagar som var smärtfria var helt underbara, han var så go och glad och framförallt nöjd. Jag tycker att det kan vara nog med tänder ett tag nu så att han får återhämta sig lite. Det kan inte vara roligt att ha ont hela tiden.

Skrutten är för övrigt inne i någon ny fas, ska inte sova på kvällarna och inte dricka välling. Han vaknar dessutom ca tre gånger /natt, förut var det en eller två gånger. Men men, det är väl bara att gilla läget. Någon som får sina små att sova en hel natt? I så fall HUR GÖR NI? Alla tips mottages :-)

Idag blir det en tur till babyöppet på öppna förskolan :-)

Ok, vi funderar och funderar på denna lägenhet. Hyran är svindyr. SVINDYR! 8900:-

Vi har räknat på alla våra utgifter, vad vi kan dra ner på osv. Vi har tagit med i beräkningen hur ekonomin blir om jag inte får lägenheten såld m.m Vi har även gjort en lista på för- och nackdelar.

Fördelar

Ytorna då lägenheten är 99 kvadratmeter stor

Vi får mer fritid då vi slipper ha tvättstuga varje gång P är ledig, eller jag slipper släpa på en 9kg:s bebis i astungt babyskydd, tvättpåsar och tvättmedel upp och ner för trapporna när jag tvättar ensam

Diskmaskin

Stort kök där vi får plats utan problem, lilla M behöver inte längre äta mat i sin gåstol på golvet utan vi kan äta vid ett köksbord som normala familjer gör. Dessutom ytor att laga mat på

Markplan vilket gör att allt släpandes på barn, skötväska, matkassar m.m upp och ner för trappor försvinner

Vagnen kan stå inne i hallen

Nära till vänner och familj

Det finns grönområden och lekparker i närheten!

Nära till förskola

Lugn och skön miljö

Stort badrum med tvättpelare

Sketastor klädkammare

Lättstädat

Lätt att barnsäkra

Kärl för sopsortering

Vi slipper esplanaden, narkomaner och alkisar

M får ett stort och eget rum och behöver därför inte vakna eller bli störd så fort vi ska lägga oss

Jag och P behöver inte sitta i knät på varandra utan man kan gå undan när man vill vara ifred. Detta skulle spara så mycket onödig irritation.

Nära till träningen

Parkeringsplats ingår (ska skriva in mig på körskolan nu i sommar)

Nackdelar

Den höga hyran som förmodligen gör att vi inte kommer att kunna spara undan något, inte förrän jag börjar jobba efter föräldraledigheten. Jag måste dessutom hitta ett jobb. Tills dess får jag stämpla. Det ska jag ha rätt till.

Insynen

De två uteplatserna var ju inte världens finaste

Förmodligen dubbla hyror ett tag tills min lägenhet är såld

Jag har en förkärlek för två barnklädesmärken, Molo och Småfolk. Eller egentligen kan jag lägga till fler, men lillens garderob domineras främst av dessa coola kläder. Jag får ofta frågor om var jag har köpt Molokläderna så då kan jag tipsa litegrann. Jag handlar främst från Rackamaja i Nyköping, ajabajakids och matadorkids. Tradera är också en bra plats för att fynda helt nya plagg till bättre pris! En del plagg börjar bli urväxta så skulle man vara intresserad av att köpa dem i fint begagnat skick till en billigare penning så kan man höra av sig till mig innan de går ut på Tradera eller i dansktråden på Facebook. Storlekarna 68 och 74 är de som är för smått. Om det finns ett intresse så kan jag lägga ut bilder här på de kläder jag vill bli av med.

Har även en del POP och Villervalla som jag behöver bli av med.

www.ajabajakids.com

www.rackamaja.se

www.matadorkids.se

(Ett litet urval av hur Molo kan se ut, dessa ska jag dock behålla ett tag)

Min buskorv börjar att ta sig framåt. Han lyckades att ta sig framåt i någon slags krypstil när vi var på öppna förskolan igår. Han har hittills bara tagit sig runt i cirklar så det var ett riktigt framsteg :-) Det var längesen vi var ner till öppna och det var en riktig hit enligt min lille.

Vi söker lägenhet för tillfället. Hyrorna är i dyraste laget bara. 9000 för en trea det är inte rimligt tycker jag. Men att bo såhär trångt i en fjuttig tvåa fungerar inte längre. Då går vi under.

Jag vet förresten hur lycka låter - som M när han fnittrar :-)

Nu blir det lite krypträning innan äpplegrötfrukosten.

(Kan tillägga att M vaknar nuförtiden mellan 04:20-05:30 på morgnarna, då börjar dagen. Inte så roligt för en annan.)

Något positivt måste jag dock tillägga:

Jag är väldigt stolt över mig själv. Trots dödsångest och en liten som skriker oavbrutet pga nya tänder, så har jag inte tagit ett enda bloss. En liten del av mig känner att "det är redan kört, rök du bara", den större delen känner att "nä, jag är starkare än så". Jag har bestämt mig på riktigt denna gång. Jag behöver inte röka för att lugna mina nerver, det sitter bara i huvudet. Det går över förväntan bra och jag är så himla stolt över mig själv! Jag ska dock inte ropa hej för tidigt, det har ändå bara gått tre dagar.

Jag längtar oerhört efter min mamma. Min trygghet. Imorgon kommer de hem från Turkiet och då måste jag berätta om det jobbiga. Eftersom jag har skrivit om det i bloggen, mitt ventilationsfilter för närvarande, och vi bor i den stad vi gör så kommer det väl inte dröja länge innan de får höra det via omvägar. Skvallerstad som detta är. Jag vill berätta själv. Jag har haft mina funderingar på att lösenordsskydda bloggen och det kanske är det bästa. Jag förstår bara inte hur man gör. Jag får klura lite på det.

Nu sover lilleman och jag ska gråta ur mig lite ångest under tiden så jag kan vara en bra mamma och trösta när han vaknar. Det verkar väldigt smärtsamt att få tänder. Min lilla stackare. Pappan jobbar dubbelpass idag så vi blir ensamma, därför måste jag ta mig samman.

Apropå skvaller: det senaste skvallret jag har hört var att jag och P ska ha en liten till. Då kan jag göra slut på spekuleringarna här och nu. Nej vi ska inte ha en liten till.  Så snälla sluta!