Innan man ger sig på klassiker som Brott och straff, Den gudomliga komedin osv så kan man alltid mjukstarta med...

...böckerna om Max!

Hur glad blir man inte av en bukett blommor som pappan "plockat" ihop själv?!

Hade ju en del urväxta kläder som sagt. Lägger ut en liten del här så kan ni höra av er om ni är intresserade. Hör av er via fejan, här, mail osv.

Molo med monster och tillhörande kartbyxa, kantbanden är lysgröna men det framgår inte på bilden. Stl 74

Molo hajar 74, tvättluddig som Molo blir direkt. Har en tillhörande byxa med hajar i 68.

Molo verktygssuit 74, har blivit ganska tvättblekt men är fortfarande cool!

POP årstider stl 68, lite tvättblekt.

POP finn fem fel stl 68.

Molo cartoon, body 74 och knickers i 68. Normalt tvättpåverkade och mitt favvoprint! Så coola :-)

Jag har förlagt min förlossningsjournal...det känns ju inte så kul.

...som kryper under namnet Marius den söte :-)

När killarna sover passar mamman på att duscha och raka benen. Nuförtiden är det en lyx att kunna ta en såpass lång dusch att man hinner snabbraka benen :-)

Jag tänker tillbaka på tiden då M var nyfödd och hur de första månaderna såg ut. Jag vågade inte duscha när han sov, dels för att han sov några få minuter i taget och dels för att jag var övertygad om att han skulle dö i PSD så fort jag vände ryggen till. Det bästa jag gjorde då var att köpa Resispense andningslarm. En liten manick som man fäste vid blöjan. Larmet kostade 1500 kr, men det gjorde att jag kunde sova korta stunder utan att oroa ihjäl mig. När jag skulle duscha fick M sova i sin insats utanför i dörröppningen så jag kunde kika ut på honom en gång var 30 sekund. Stress var bara förnamnet.

När han så började att vända sig på mage så gick det inte att använda larmet längre, och nu när han nästan är 8 månader så kan jag äntligen slappna av lite mer. Jag vågar duscha i lugn och ro när han sover. Det är rätt skönt.

Jag har även tänkt mycket på tid. När M låg i magen så spenderade jag och pappan åtskilliga nätter till att spela Monopol. Vi spelade Monopol till förbannelse :-) Och YATZY. Vi brukade göra fruktsallad, brygga en kanna kaffe och sätta oss ute på gården och spela YATZY i solen eller läsa högt för varandra ur någon spännande bok. Vi hade högläsning varenda kväll i sängen och det var så mysigt. Jag somnade dock alltid när P läste. Till slut kunde jag inte somna om han inte läste högt för mig, jag gissar att det var hans trygga röst som fick mig så avslappnad. Jag saknar det...Tiden för oss...Han var skon, jag var fingerborgen...

Sedan dag ett har vi haft det så himla kämpigt med att söva M. De första månaderna som kantades av kolik så sov han kanske 15 min i stöten och kunde skrika sig blå i timtal. Kämpigt för alla med andra ord. Sedan hade vi en lugn månad innan det var dags för tänder och liten skrek återigen halsen av sig dagarna i ända. Sedan ett par veckor har vi testat nya läggningsrutiner som verkligen har fungerat hur bra som helst, nästan inget gråt eller gallskrik alls. Men nu verkar det ha hänt något. Senaste dagarna är det prompt omöjligt att lägga lillen. Jag kör på med våra läggningsrutiner och M är dyngtrött när vi säger godnatt i spjälsängen. Han gnosar runt en stund som vanligt men efter tio minuter så börjar han panikskrika och han slutar aldrig. Han beter sig som om han blir misshandlad och försöker jag ta upp och trösta så får jag knappt kontakt med honom då han är så inne i skrikandet. Ikväll tog det över två timmar att söva honom och då somnade han till slut av ren utmattning i min famn. Trodde först att det var fler tänder på G, men detta är något helt annat. Så vad är detta? Är det en fas? Kan kolik komma tillbaka vid  7,5 månaders ålder? På dagarna är han jättego och glad. Jag fattar ingenting? Man börjar bli smått oroad att grannarna ska tro att man gör illa honom. Usch vad uppgiven jag känner mig...

Kärlek är att vakna av en bebis som skrattar hejdlöst åt pappans bus :-)

För övrigt så går det undan. M springer som en tok i sin gåstol, sliter ner ALLT han kommer åt samt ålar sig framåt i någon konstig krypstil. Han blir överlycklig av katterna och bubblar som en galning med dem. Katterna är inte riktigt lika roade.Jag får även för mig att han försöker sjunga med när han sitter i mitt knä och sjunger Imse (bästa sången) för så fort jag börjar sjunga så låter det na na na na från M. Han slutar när jag slutar.

Han är så fin min lilla kille :-)