Jag köpte ju nya sängkläder till M från Molo. Jag är så besviken. Tyget är sådär tråkigt strävt. Det är samma sak med Småfolks sängkläder. Varför tillverkar man babytextil i så tråkig sträv bomull? Visst mjuknar de efter en sisådär sex tvättar, men ändå. Små bebisar vill väl inte sova i sträva tyger heller.

Nåväl, jag får väl tvätta och tvätta så blir de mjuka och fina till slut. 

Småfolks fina bilar som tog flertalet tvättar att få mjuka. Dessutom får de ej tumlas samt endast tvättas i 30 grader. Inte att rekommendera, men de är fina som fasen.

Efter en jättetrevlig gårdagkväll med vin i gott sällskap så känner jag mig alldeles schleten idag. Vi skulle egentligen hem till svärföräldrarna idag men det blev ändrade planer. När jag vaknade så grillade pappan hamburgare på balkongen (MUMS) och tog därefter med sig M och åkte hem till en kompis. Jag ligger och slöshoppar på nätet. Klickade hem Funberry Farm-dekalerna från tidigare inlägg. Spanar möbler till M på www.ikea.se Hittills lutar det mot :

Lekmatta  Lekplats 149:- 

    Bord Mammut 249:-

  2 stolar Mammut 149:- st

Är egentligen inte så överförtjust i Mammut-serien men pappan gillar dem. Jag ger mig för pappans skull. Dessutom tror jag att M kommer att tycka att de är lite roliga när han blir äldre. Vi väljer gröna möbler då vi tycker att det är mer könsneutralt. Jag tänkte först att vi skulle ha en rosa och en blå stol men det blir så brokigt. Ljus- och mörkgrönt får det bli.

Jag har förresten fyndat gardiner på Tradera. Gadiner med BOBO och gnuttarna på! Jag älskar gnuttarna! Minns ni gnuttarna? Jag är så himla nöjd. Skulle det nu vara så oturligt att gardinmåtten inte passar i fönstren så syr jag om dem till påslakan. Hur böjer man förresten fönster i bestämd pluralform? Heter det så...bestämd plural? Fönstren, fönstrerna, fönstrena...hallå hjälp! Jag har blivit så språkligt obegåvad sista året så jag anropar språkpoliserna...HJÄLP!

M och jag har tittat på Barnkanalen nu på morgonen. Nyss var det Alfons Åberg som har slagit lillkillen så det kom blod och nu kan Alfons inte sova. Det dåliga samvetet trollar fram odjur under sängen. Denna lilla film fick vi se när jag gick i första klass och jag tyckte att det var så otäckt. Blodet som kom ur lillkillens näsa gjorde mig svimfärdig. För att inte svimma av rädsla så stirrade jag ner på bänken där det var en nedsänkning längst fram för pennorna. Där låg mitt suddgummi som var lila och formad som en luftmadrass. Jag stirrade mig blind på det där "suddet". Jag hade mardrömmar efter Alfons-filmen. Så oskyldig liten film som gjorde så starkt intryck. Detta är så starka minnen, jag minns det som igår. Minns till och med lukten i klassrummet, lite unket från gamla gardiner och kartrullar.

Efter Alfonsfilmen så fick vi se en föda-barn-film. Den med Gudrun Schyman. Kan ju säga att även den skrämde slag på mig. Den moderkakan glömmer jag aldrig! Hur man kan välja att visa en sådan film för 7-åringar kan jag inte för min värld förstå. Värre än den värsta skräckfilm. Men ändå var lillkillens tecknade blod värre. Stackars lillkillen.

Med stor sorg i hjärtat inser jag att jag det kanske är dags för min älskade Alma att få somna in. Det går inte längre. Hon kissar överallt och hon tappar mer och mer päls. I 8 år har hon funnits vid min sida, denna kelsjuka underbara katt. Hon var min räddning på så många sätt. Jag har aldrig i mitt liv stött på ett snällare och keligare djur. Älskade Alma du kommer fattas mig för evigt. Tack för allt! Jag tror att det är det bästa för dig, jag ska inte vara självisk och ha dig kvar när du inte mår bra. 

Vi skulle även behöva hitta ett nytt hem åt Trulsan. Denna pigga och keliga kisse förtjänar ett hem där hon får total uppmärksamhet. Tiden finns inte på samma sätt efter att lilleman kom. Känner ni någon som vill ta hand om en underbart go och sällskapssjuk kisse så får ni gärna höra av er. Bara hon kommer till ett hem fullt av kärlek och någon som har tid att busa med henne.

Usch vad ont det gör när verkligheten daskar till en i ansiktet. Mina fina kattjejer. Som jag älskar er...

Jag älskar det mesta som skrivits av Astrid Lindgren ...men...jag tål inte Lotta på Bråkmakargatan. Man får kanske inte säga detta men jag tycker att hon är en pörskans skitunge. Karlsson på taket har jag också svårt för då jag tycker att han är så elak. Pjuuh...skönt att få det sagt...har hållt det inom mig i alltför många år ;-)

Midsommar blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Både jag och P var så trötta så det blev inte mer än en sen eftermiddagspromenad till gamla Oxelösund. Lilla M är förkyld och har fått sin femte tand och var gnällig/skrikig heela dagen och det blev inte bättre av en alltför lång promenad i vagnen. Han är inte som de flesta barn, dvs somnar i vagnen. Nope. Han gillar definitivt inte att åka vagn om han inte är på bra humör. Stackars liten. Man känner sig som en skurk när han skriker förtvivlat och man vet att det är minst en halvtimmas promenad hem och han inte har något annat val än att åka vagn. Alternativet är att bära men han väger över 9 kg så man orkar inte bära några längre sträckor.

Ett annat irritationsmoment, förutom Lotta på Bråkmakargatan, är våra grannar. Dels har vi några stolpskott som renoverar sin lägenhet. Detta gör dem varje kväll med start klockan åtta. Japp, tack för det televerket. Då har liten precis somnat. Det kan säkert vara samma grannar som börjar banka i väggarna när M vaknar och skriker. Förmodligen har de inga barn själva. Jag kan garantera att vi gör ALLT vi kan för att trösta och få honom att somna om. Vi är inga dåliga föräldrar som låter vårt barn skrika i sin ensamhet. Nu är det så att liten är inne i någon fas där han inte är kontaktbar alla gånger han vaknar och skriker hysteriskt. Förmodligen för att han befinner sig mellan vaket och sömntillstånd. Förmodligen för att han har drömt eller har ont av tänderna. Det är bara så himla ledsamt att dessa bankande människor irriterar sig på vår lilla prins samt att de verkar tro att vi är föräldrar som inte bryr oss.

Innan man ger sig på klassiker som Brott och straff, Den gudomliga komedin osv så kan man alltid mjukstarta med...

...böckerna om Max!

Hur glad blir man inte av en bukett blommor som pappan "plockat" ihop själv?!

Jag har förlagt min förlossningsjournal...det känns ju inte så kul.