Det många inte vet om mig är att jag är väldigt faschinerad av hajar. Jag älskar hajar men har ingen önskan om att träffa någon in real life så att säga. Det räcker med att titta på dem från säkert avstånd, dvs genom tjocka akvariefönster eller hemma i soffan. Hajfilmer frossar jag i om jag får möjlighet, hur dåliga de än må vara.Rena drömmen när jag jobbade vakna nätter var när det var hajtema på Discovery, då var det inga problem med att hålla sig vaken. Detta intresse medför att jag blir alldeles till mig om jag hittar fina barnkläder med hajar på! Jag har i flera månader väntat på att en viss solskyddsdräkt ska släppas i webbutikerna, närmare bestämt denna

Därför är jag nu väldigt besviken då priset är sinnessjukt! Jag vill faktiskt inte en femhunka för denna.

Minns ni Vattenfestivalen som Stockholm anordnade förr om åren? Vi åkte dit flera år på raken. Ett år var det hajshow. Två tjejer reste runt med en jättetank där den ena simmade med olika hajarter. Urspännande såklart! Denna show gick vi på. Den simmande tjejen hade någon slags ringar som hajarna skulle simma igenom, fast jag minns att hon snarare drog ringarna över hajarna så särskilt "dresserade" var inte dessa djur. De flesta hajar var väldigt små förutom en, citronhajen. Den andra tjejen hade en mikrofon och berättade för oss om de olika hajarterna och vad den simmande tjejen gjorde där inne i tanken. Nu var det den farliga stora citronhajen som skulle stå i centrum. Det hela var väldigt hypat och vi i publiken fick veta att detta var väldigt farligt, att simma med citronhajar gör man inte bara sådär. Men den stackars hajen bara låg mot tankens botten, tjejen i vattnet buffade till och med på den men fick inte mycket respons. Jag har för mig att showen avbröts. Jag var lite förvirrad och eftertänksam när vi gick därifrån, jag hade förväntat mig lite spänning. Vi skrattade lite åt den dåliga showen. Fast efter en stund var jag mest förundrad över att jag inte alls tyckte att det var underhållning, den stackars citronhajen var nog väldigt sjuk eller döende. För första gången i mitt liv var inte hajen ett skräckinjagande och människoätande djur, det var ett djur som inte förtjänade att flygas världen över för att visas upp i en trång tank. Jag var elva eller tolv år då och insåg att människan inte ska störa eller förflytta djur från deras naturliga miljöer. (Vad jag tycker om kringresande cirkusar ska jag inte ens gå in på) Sedan dess har jag ömmat lite extra för hajar, vackra och skräckinjagande djur. Min favorithaj? Vithajen såklart :-)